Beteendekartläggningen görs när en elev uppvisar beteendeproblematik i skolmiljö. Syftet är att ge en bild av vilka beteenden man bör arbeta med kring eleven samt ge information om vad som upprätthåller ett problembeteende.
Beteendekartläggningen genererar förslag till hur man kan bemöta beteendet på ett sätt som minskar beteendeproblemen. De interventioner som tas fram i samband med en beteendekartläggning kräver ofta ett stort engagemang från den skolpersonal som ska genomföra dem och ställer krav på att man genomför interventionerna konsekvent under en betydande tidsperiod. Svårare problembeteenden kräver större insatser från skolpersonalen.
En beteendekartläggning innebär att personalen kommer att behöva registrera elevens beteende under två veckor. Det är viktigt att personalen är motiverade att arbeta med detta och att beteenderegistreringen genomförs så noggrant som möjligt. Elevens föräldrar bör informeras om att man gör en beteendekartläggning och ofta är det önskvärt att föräldrarna är med och lämnar information i samband med kartläggningen. I många fall behövs handledning för att genomföra de interventioner som föreslås i kartläggningen. Handledningen kan skötas av personal på skolan eller beställas av Kan-psykologerna.
 
Så här går en beteendekartläggning till:
  1. Observation av eleven.Genomförs av kartläggande psykolog

  2. Workshop med skolpersonal där vi gemensamt arbetar
    för att förstå elevens sitaution och beteende.

  3. Beteenderegistrering inklusive analys där skolpersonal
    registrerar och skickar in blanketter.

  4. Intervju med föräldrar

  5. Återkoppling med grundläggande information om
    beteendeinriktat arbete samt förslag till hur man bör
    bemöta problembeteendena.

  6. Skriftlig rapport om vad som framkommit i
    beteendekartläggningen.