Ätstörningar – när tankarna om mat tar för stor plats

Att ha tankar och känslor kring vikt och mat är mycket vanligt. Ibland blir dessa tankar och känslor negativa och starka på ett sätt som gör att man börjar försöka kontrollera sin kropp och ätande på ett sätt som inte är sunt. För vissa börjar man kontrollera det man äter för att man är missnöjd med hur man ser ut. För andra kan det vara ett sätt att försöka kontrollera jobbiga tankar och känslor.

Vad är ätstörningar?

Ätstörning innebär att du tänker mycket på din kropp, vad du äter och vad du väger. Dessa tankar väcker stark ångest och leder ofta till att man försöker kontrollera sitt ätande på olika sätt. Det kan också leda till att man tränar mycket eller gör andra saker för att kontrollera sin vikt. Det finns flera olika sorters ätstörningar. När du har en ätstörning kan hela vardagen kretsa kring mat, vikt och utseende.

Vanliga symtom vid ätstörningar

Det finns flera olika typer av ätstörningar och de skiljer sig från varandra. För många med ätstörningar är mat, vikt och utseende kopplat till starka känslor av ångest. Man känner skuld när man äter och försöker begränsa sitt matintag på olika sätt. Ibland försöker man reglera sin vikt genom överdriven träning eller genom att kräkas. Man kan ha svårt att se sig själv i spegeln och är missnöjd med sitt utseende.

Det finnas ofta en stark rädsla att gå upp i vikt. Ofta begränsar man sitt kaloriintag vilket också leder till en mängd fysiska symptom som viktnedgång, yrsel, svimningar, svårigheter med koncentration och en stark trötthet. Ibland klarar man inte att låta bli att äta och hetsäter istället. Om man svälter sig själv under en längre tid kan de fysiska symptomen bli väldigt allvarliga.

Många som har en ätstörning kan känna sig helt fast i tankarna kring mat och hela livet kretsar kring att äta eller inte äta.

ARFID

För vissa personer kan en ätstörning innebära att man vill äta men att man inte kan. Detta kallas ARFID (Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder). Om man har ARFID har man inte någon rädsla för viktuppgång, tvärtom vill man ofta gå upp i vikt. Problemen vid ARFID handlar i stället om att man är känslig för smak och konsistens, har låg aptit eller är rädd för att t ex få ont i magen eller sätta i halsen.

Hur kan svårigheterna märkas i vardagen?

Det kan vara svårt för andra att märka när en person börjar utveckla en ätstörning. Personen själv lever med ständiga tankar om vikt och utseende, men berättar kanske inte hur det är. Andra kan märka att personen plötsligt går upp eller ner i vikt, undviker vissa livsmedel eller börjar träna väldigt intensivt. Man kanske också märker att personen blir mer lättirriterad och drar sig undan allt mer. Många personer som har en ätstörning försöker dölja sina ätstörda beteenden från andra. Det är viktigt att komma ihåg att en person med ätstörning kan vara underviktig, normalviktig eller överviktig.

Svårigheterna hos barn

Ätstörningar debuterar ofta hos tonåringar, men kan också förekomma hos yngre barn även om det är mer ovanligt. Desto yngre man är desto viktigare är det att få vård då undervikt är extra allvarligt när man fortfarande växer. Barn med autism har större risk att utveckla någon form av ätstörning.

Svårigheterna hos vuxna

Ätstörningar debuterar ofta i tonåren men även vuxna drabbas. För vissa har problemen med mat funnits med under lång tid. Vuxna med ätstörning kan beskriva hur hela livet kretsar kring mat och att ätstörningen dikterar strikta regler kring ätande och träning. Hela ens värde som människa blir kopplat till att man följer dessa regler.

När man har en ätstörning förstår man ibland inte hur sjuk man faktiskt är. Många vuxna hamnar i att försöka dölja och skydda sin ätstörning vilket ibland leder till att man isolerar sig allt mer från vänner och familj. Det är ofta tufft att utmana ätstörningen men det finns effektiv behandling.

För dig som är anhörig

Många anhöriga känner en stor känsla av maktlöshet inför ätstörningen. Den som har ätstörningen förnekar ofta svårigheterna och kan reagera med ilska när man försöker sätta ord på sin oro. Detta är en del i ätstörningen. Många föräldrar kan känna skuldkänslor för att man inte fångat upp problemen tidigare och för att man inte lyckas hjälpa sitt barn.

För dig som känner igen dig själv

Många med ätstörning har först upplevt att man mådde bättre när man började kontrollera sin kost och vikt. Dock blir det snabbt en negativ spiral där du mår allt sämre både fysiskt och psykiskt. Det kan kännas som att ätstörningen styr hela livet och att det inte finns någon väg ut. Det finns effektiv behandling att få när du väl vågar ta steget.

När kan det vara bra att söka stöd?

Om du tror att du har en ätstörning bör man söka vård så snart som möjligt. Om du är under 18 år kan du söka hjälp via ungdomsmottagningen eller BUP. Är du över 18 år kan du få hjälp via vårdcentral. I många regioner finns särskilda mottagningar för ätstörningar.

Hur Kan-psykologerna kan hjälpa

Kan-psykologerna har kompetens kring olika former av ätstörningar. Vi har särskild erfarenhet av att arbeta med ARFID och personer med autism och ätstörning.

Du kan kontakta vår mottagning för att få veta mer om vad vi kan erbjuda. Vi inleder alltid med en kartläggning och bedömning för att se till att du får rätt vård.

Vanliga frågor om tics

Det finns många olika skäl till varför en person utvecklar en ätstörning. Några personer har en medfödd känslighet, men ätstörningar påverkas också av de kroppsideal som finns i samhället. Många med ätstörning har en låg självkänsla, känner mycket ångest och oro och är missnöjda med sin kropp och sitt utseende. Ofta kan en snabb viktnedgång trigga i gång en ätstörning, delvis för att man kanske får mycket positiv uppmärksamhet när man blir smalare.

Många av oss har i perioder varit missnöjda med vårt utseende och haft tankar på att gå ner i vikt eller träna mer. Detta innebär inte att du har en ätstörning och du kan själv hitta ett sunt förhållningssätt till kost och träning.

Om du har utvecklat en ätstörning är det ofta bra att söka hjälp, men det finns också sätt där du kan hjälpa dig själv. Det är viktigt att du skaffar dig kunskap kring ätstörningar.

Därefter behöver du aktivt arbeta för att förändra dina matbeteenden. För många med ätstörning är detta ett svårt och skrämmande steg. Då är det extra viktigt att få hjälp och stöd av närstående. Det finns olika självhjälpsböcker som kan fungera för vissa personer.

Många behöver dock mer stöd för att komma tillbaka till ett sunt ätande.

För många med ätstörning är ett första viktigt steg att själv erkänna att man har en ätstörning och sedan våga berätta för andra. Det finns olika föreningar som erbjuder stöd. Att prata med en vän kan vara ett viktigt steg för vissa. Genom att prata med andra kan du få nya perspektiv som hjälper dig att våga utmana din ätstörning och hitta en väg tillbaka till det liv du vill leva.
Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors
post
page