ADHD – hur det kan märkas i vardagen

ADHD innebär svårigheter med koncentration, impulser, aktivitetsnivå, känslor och förmågan att få vardagen att fungera. Det kan märkas på olika sätt hos barn, ungdomar och vuxna. Vissa har svårt att sitta still eller bromsa impulser, medan andra främst kämpar med inre stress, trötthet, planering eller att komma igång.

Om du känner igen dig själv, ditt barn eller någon nära dig betyder det inte automatiskt att det är ADHD. Men om svårigheterna påverkar skola, arbete, relationer eller mående kan det vara hjälpsamt att söka stöd och få en professionell bedömning.

Vad är ADHD?

ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det betyder att hjärnan fungerar på ett lite annorlunda sätt när det gäller till exempel uppmärksamhet, aktivitet och impulser.

ADHD handlar inte om intelligens och betyder inte att man är sjuk. Det handlar i stället om att vissa saker i vardagen kan bli svårare, till exempel att hålla fokus, planera, komma igång eller avsluta uppgifter.

ADHD börjar i barndomen, men kan finnas kvar genom livet. Hur mycket det påverkar vardagen kan förändras över tid och bero på vilket stöd personen får.

Hur kan ADHD visa sig?

ADHD kan visa sig på många olika sätt. En del har svårt att sitta still och blir lätt rastlösa. Andra verkar lugna på utsidan, men har många tankar, inre stress eller svårt att hålla fokus.

Vanliga tecken kan vara att man har svårt att:

  • hålla koncentrationen
  • följa instruktioner i flera steg
  • komma igång med uppgifter
  • avsluta det man har börjat med
  • hålla ordning på saker
  • vänta på sin tur
  • bromsa impulser
  • hantera starka känslor
  • varva ner efter en intensiv dag

Det kan också vara vanligt att det går lättare att fokusera på sådant som känns roligt och intressant, men mycket svårare när något känns tråkigt, svårt eller otydligt.

Hur märks ADHD i vardagen?

I vardagen kan ADHD påverka både skola, arbete, relationer och rutiner hemma. Det kan till exempel bli svårt att hålla reda på tider, packa rätt saker, komma ihåg vad som ska göras eller hålla ordning i flera steg.

För vissa leder det till konflikter, stress eller en känsla av att ofta misslyckas, även när man verkligen försöker. För andra märks det mest som trötthet, oro eller att det tar mycket energi att klara sådant som andra verkar göra utan större ansträngning.

Med rätt förståelse, anpassningar och stöd kan vardagen ofta bli lättare att hantera.

ADHD hos barn

Hos barn kan ADHD visa sig genom mycket energi, impulsivitet eller svårigheter att sitta still. Barnet kan ha svårt att vänta på sin tur, lyssna klart, följa instruktioner eller avsluta en aktivitet.

Det kan också visa sig genom starka känslor. Barnet kan snabbt bli argt, ledset eller frustrerat när något blir svårt eller inte går som planerat.

Alla barn med ADHD är inte överaktiva. En del barn är mer drömmande, tysta eller långsamma att komma igång. Därför kan ADHD ibland vara svårare att upptäcka.

ADHD hos ungdomar

Hos ungdomar märks ADHD ofta tydligare när kraven ökar. Det kan handla om skolarbete, läxor, prov, tider, planering och sociala situationer.

En ungdom med ADHD kan ha svårt att komma igång, hålla ordning på uppgifter eller hinna klart i tid. Det kan också finnas mycket inre stress, trötthet eller självkritik.

Den yttre rastlösheten kan ibland minska med åldern, men i stället kännas mer på insidan. Många ungdomar beskriver att de behöver anstränga sig mer än andra för att få vardagen att fungera.

ADHD hos vuxna

Hos vuxna handlar ADHD ofta om svårigheter med struktur, tid, fokus och energi. Det kan vara svårt att planera, prioritera, komma igång eller avsluta uppgifter.

Många vuxna har hittat egna strategier för att klara vardagen. Det kan fungera bra under vissa perioder, men bli svårare när kraven ökar eller när livet innehåller mycket stress.

ADHD hos vuxna kan också påverka återhämtning, relationer och känslan av att räcka till. Att förstå sina svårigheter kan vara ett viktigt steg för att hitta rätt stöd och fungerande strategier.

Kan ADHD se olika ut hos tjejer och killar?

ADHD kan se olika ut hos olika personer, oavsett kön. Men ibland märks ADHD på olika sätt hos tjejer och killar.

Hos tjejer kan ADHD vara mer dold. Det kan handla om dagdrömmande, inre stress, stark självkritik eller att man anstränger sig mycket för att verka duktig och klara av vardagen. Då kan omgivningen missa att det finns svårigheter.

Hos killar märks ADHD oftare genom tydligare rastlöshet, impulsivitet eller svårigheter att sitta still. Det kan göra att svårigheterna upptäcks tidigare.

Det är viktigt att komma ihåg att alla är olika. En tjej kan vara utåtagerande och en kille kan ha mer dolda svårigheter. Därför behöver man alltid se till hela personen och hur vardagen fungerar.

För dig som är anhörig

Som anhörig kan det vara svårt att veta vad som är ADHD, stress, trots, oro eller något annat. Det är vanligt att känna frustration, skuld eller osäkerhet. Du behöver inte ha alla svar innan du söker stöd. En bedömning kan hjälpa er att förstå vad som händer och vilket stöd som kan göra vardagen lättare.

För dig som känner igen dig själv

Många vuxna söker hjälp först när kraven i livet blivit för stora, till exempel vid studier, arbete, föräldraskap eller stress. Att känna igen symtom betyder inte automatiskt att man har ADHD, men det kan vara en anledning att prata med någon som kan hjälpa till att sortera.

När kan det vara bra att söka stöd?

Det kan vara bra att söka stöd om svårigheterna påverkar vardagen, skolan, arbetet, relationer eller måendet. Det kan också vara aktuellt om barnet, ungdomen eller den vuxna ofta känner sig stressad, missförstådd eller inte får vardagen att fungera trots stor ansträngning.

En bedömning eller utredning kan hjälpa till att förstå vad svårigheterna beror på och vilket stöd som kan vara hjälpsamt.

Hos Kan-psykologerna får barn, unga och vuxna hjälp att förstå situationen och hitta vägar framåt utifrån sina behov.

Hur Kan-psykologerna kan hjälpa

Hos Kan-psykologerna erbjuder vi stöd till barn, ungdomar och vuxna med ADHD, samt till anhöriga. Vi erbjuder både psykologisk behandling men även medicinering vid ADHD. Vi utgår från individens behov och fokuserar på att skapa förståelse och fungerande strategier i vardagen.

Stödet kan bestå av psykologisk bedömning, samtalsstöd och behandling, ofta i samarbete med föräldrar och skola när det gäller barn och unga. Målet är att minska stress, stärka fungerande strategier och skapa bättre förutsättningar i vardagen.och närstående, och anpassar stödet efter varje persons situation och behov.

Vanliga frågor om ADHD

Nej, ADHD är inte en sjukdom. Det är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar hur hjärnan fungerar inom vissa områden, till exempel uppmärksamhet, impulser och aktivitetsnivå.
Ja. ADHD börjar i barndomen, men kan finnas kvar i ungdomsåren och vuxenlivet. Hur det märks kan förändras med åldern.

Nej. Alla med ADHD är inte överaktiva. En del har framför allt svårt med koncentration, planering och att komma igång. Det kan ibland kallas en mer ouppmärksam form av ADHD.

Nej. ADHD kan se mycket olika ut. Det kan påverkas av ålder, miljö, krav, personlighet och vilket stöd man har runt sig.

Det kan vara bra att söka hjälp när svårigheterna påverkar skola, arbete, relationer, mående eller vardagen hemma. Det gäller både barn, ungdomar och vuxna.

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors
post
page